Det Stulna Barnet

Där Sleuth-skogens steniga höjder
sänker sig ner i sjön,
där ligger en lummig ö
där flaxande hägrar väcker
dåsiga vattenråttor.
Där har vi gömt våra älvfat
fulla av bär,
av rödaste stulna körsbär.
O mänskobarn! Kom, skynda på,
kom till skog och strand
med en älva hand i hand,
för av gråt har världen mer än du nånsin kan förstå.

Där månljusvågor förgyller
dimhöljda stränder med ljus
ända till Rosses' stenar,
där dansar vi natten lång,
vaggande i gamla danser,
sökande blickar och händer
tills månen flyr sin kos.
Av och an vi ilar
på jakt efter skummiga bubblor,
medan världen, full av oro,
ängslas i sin sömn.
O mänskobarn! Kom, skynda på,
kom till skog och strand
med en älva hand i hand,
för av gråt har världen mer än du nånsin kan förstå.

The Stolen Child

Where dips the rocky highland

Of Sleuth Wood in the lake,
There lies a leafy island
Where flapping herons wake
The drowsy water-rats;
There we've hid our faery vats,
Full of berries
And of reddest stolen cherries.
Come away, O human child!
To the waters and the wild
With a faery, hand in hand,
For the world's more full of weeping than you can understand.

Where the wave of moonlight glosses
The dim grey sands with light,
Far off by furthest Rosses
We foot it all the night,
Weaving olden dances,
Mingling hands and mingling glances
Till the moon has taken flight;
To and fro we leap
And chase the frothy bubbles,
While the world is full of troubles
And is anxious in its sleep.
Come away, O human child!
To the waters and the wild
With a faery, hand in hand,
For the world's more full of weeping than you can understand.