Om en bok

Jag har nyligen läst ut en bok vid namn "En lek med eld", skriven av Peter Robinson.
Det här är Peter Robinsons fjärde kriminalroman om överkommisarie Alan Banks och hans kollega Annie Cabbot. Jag har kommit att tycka mycket bra om dessa böcker då deras sätt att ta itu med fallen känns mycket mer intressant än de ökända kioskdeckarnas vanliga blodbad, rasistiska poliser och uppenbara gärningsmän. Inte med det sagt att jag inte har kunnat gissa mig till gärningsmännen i Robinsons böcker, skillnaden är bara den att han inte sätter fokus och klimax på det ögonblick i vilket gärningsmannens identitet uppdagas utan på allt som sker fram till dess. Såväl i fallet som i de inblandades olika liv. Han skapar påtagbara och trovärdiga personligheter för alla sina karaktärer och betonar ofta indirekt att det inte finns några speciella, tydliga personlighetsdrag gemensamma för alla mördare.
Dessutom har han gått långt utanför ramen för hur en polis normalt sett beskrivs. Alan Banks dricker ibland för mycket, har just slutat röka, älskar att lyssna på musik (gärna klassisk) och framför allt: han är en människa som vem som helst, efter en skilsmässa mådde han uruselt istället för att följa polisdeckarens norm om att inget annat än jobbet spelade någon roll.
Annie Cabbot är en konstintresserad vegetarian som har relationssvårigheter på grund av en våldtäkt hon utsattes för under sina första tjänsteår som polis.
En sammanfattning är helt enkelt att Robinson beskriver även poliserna som vanliga människor, även om de dessutom ofta brottas med familjeproblem orsakade av deras ojämna arbetstider och hemska minnen från olika fall. Han beskriver dem inte som någon sorts ouppnåeliga hjältar utan låter läsaren se dem som personer, precis som han gör med de misstänkta gärningsmännen.
Den här boken handlar i vilket fall om två mordbränder, vilka har resulterat i tre människors död. Polisen har svårt att hitta sambandet mellan de två bränderna till en början och det blir inte bättre av att stationen är halvt förlamad av en förkylningsepidemi. Det finns olika misstänkta, bland annat pojkvännen till en flicka som dog i den första branden. Han i sin tur plågas av mycket svåra skuldkänslor över att han inte var där när branden startade och är mycket deprimerad och arg på flickans far som han misstänker kan ha startat branden.
Alan Banks riktar snart också sina ögon på denne fadern som han åtminstone tror gjorde något oförlåtligt mot den döda flickan, och vips har han börjat göra egna efterforskningar i den frågan, vid sidan av de två mordbränderna.
När man så småningom hittar ett samband mellan de två männen som också bränts till döds ger sig polisen ut på jakt efter den man som kände dem båda men som inte existerade enligt några register. Alltså är de tvungna att försöka finna en man som kan byta namn, utseende och allt därtill, precis som en kamelont…